Mitt olivträd med praktisk självbevattnade och urtagbar innerkruka

Jag hade inte riktigt givit upp hoppet om ”de spretiga pinnarnas återuppståndelse” förrän jag i söndags inhandlade en olivkompis. När blomsterhandlaren påpekade att olivträd är mycket känsliga för kyla när de har börjar få skott, och på våren bör tas in vid temperaturer under +10. Hon sa också att unga olivträd är känsligt för uttorkning och kan vattnas upp till 2 gånger per dag. DÅ förstod jag att det var kört för olivkompis d.ä. Alla fel uppfyllda, så nu åker den äldre i soporna. Och den yngre har absolut utegångsförbud på kvällarna än så länge (vi bor i Stockholm).

Min terrass är jätteblåsig så att jag måste ha riktigt stabila (läs tunga) krukor annars välter de. Det har jag löst med den självbevattnande krukan Cubico. Jag har fyllt botten med krossad gatusten så att den står stadigt. Sedan när det är kallt och olivträdet ska in så lyfter jag bara ur den betydligt lättare innerdelen med handtag. Men smakar det så kostar det. Och tänk på att plantan måste etablera sig ordentligt i krukan innan man kan använda självbevattningsfunktionen.

Detta med vattningen är jätteroligt för man ser verkligen hur de nya gröna skotten slokar helt efter ett halvt till ett dygn utan vatten, för att en halvtimme efter vattning vara hur fina som helst. De reagerar lite som basilika gör. Jag som levt i villfarelsen att olivlundar är torra marker. Slottsträdgårdsmästarens blogg har mer fakta om olivträd.
Mvh Christina