Äntligen är det vår och mina tujjor har överlevt!

Mina gröna tujjor 16 april

Mina gröna tujjor

För många är väl det självklart då tujjor anses tåliga. Men som den glada amatör jag är, är jag stolt och förvånad över att mina tre växter faktiskt överlevt vintern ute på min blåsiga terrass. Och att de efter avtäckningen nu i veckan är grönare än vid inköpet i höstas. Helt klart lönar det sig att lyssna på proffs.

Min och tujjornas gemensamma historia började i höstas på stormarknaden där de reades ut – tre för priset av en. Min man som otåligt väntade i bilen (hungrig), undrade vad som tog sådan lång tid. Detta gjorde kanske inhandlandet något överilat och växtvalet lite ogenomtänkt. T.ex. läste jag inte hur otroligt höga de kommer att bli som fullvuxna, därav givetvis namnet HÄCK-tujjor. Maxhöjden har jag i dagsläget lyckats förtränga, men de kommer definitivt inte att kunna växa fritt under vår markis som åker in och ut, beroende på vindförhållandet för stunden.

Hur som helst hamnade tujjorna på min varuvagn tillsammans med tre svarta zinkkrukor. Växterna verkade mindre höga inne på stormarknaden, än ute på parkeringen, där alla tre inkl. krukor skulle trixas in i bilen. Som tur är var de inte nyvattnade för de kunde givetvis inte stå upp i bakluckan trots stor bil (Toyota Landcruiser).

Utan att gå in på detaljer, så bestämde jag mig då för att nästa gång stora växter ska inhandlas (om det blir någon nästa gång) så blir det med någon form av hemkörningstjänst.

Några timmar senare när de hade anlänt till sitt nya hem började mitt verkliga pyssel. Jag hann t.ex. inte med att köpa jord och lecakulor på stormarknaden. Att inhandla jord hos lokale blomsterkillen som bara säljer mindre påsar, är både dyrt och opraktiskt. Men skam den som ger sig. Envishet och en sk. dramaten på hjul fixade jordtransporten.

Nu till nästa miss, jag planterade alla tre tujjorna i varsin kruka med jord och ett lager lecakulor och sten i botten. Sedan upptäckte jag att de tidigare så lätta zinkkrukorna blev blytunga utan någon hjulställning under. Dessutom blir det fula märken i golvplattorna om de står direkt på dessa. Tips: Köp alltså hjulställning INNAN du planterar växten.

Pga sin ståtliga höjd fick de placeras längst ut på terrassen dit markisen inte når. Placeringen är dock den mest blåsiga och därför måste krukorna surras fast med spännband (de har faktiskt vällt flera gånger).

I november blev de väldränerade zinkkrukorna (tre hål nära botten) inrullade i liggunderlag, enligt tips från min lokale blomsterkilles mamma. Täckbark och mossa ovanpå jorden isolerade också bra. Fast jag måste säga att i november hade jag inte så mycket hopp om att de skulle överleva vintern. De såg tråkigt brungrå ut.

Sedan februari tills nu efter påsk har de tre växterna varit invirade i säckväv, enligt konstens alla regler (råd från Linda). Detta för att de inte ska börja växa av vårsolen innan jorden i krukan tinat upp ordentligt. Några dagar innan jag tog bort säckväven blev de också rejält vattnade för att tujjorna inte skulle vakna upp helt uttorkade (också ett blomsterhandlar råd).

Men de var alltså grönare än någonsin och jag slipper köpa nya växter!

TIPS: Om jag vetat om Lindesbergskrukans existens i höstas så hade jag köpt sådana istället och därmed sluppit vinterisoleringen med liggunderlagen.
Mvh. Christina

Tujjorna den 10 mars, inlindade i säckväv och med liggunderlag lindat runt krukorna.

Tujjorna 10 mars, inlindade i säckväv och med liggunderlag lindat runt krukorna.

Dela med dig / Spara inlägget

Kommentera

Notera: Moderering är på och kan fördröja ditt inlägg. Du behöver bara posta din kommentar en gång.